Till föregående sida   Till nästa sida

Torsdagen den 20 juli

Samtliga fotografier: foto CC BY-SA 3.0, 2017: Gunnar Lilienberg
Samtliga kartbilder: CC BY SA-2.0: © OpenStreetMaps bidragsgivare



Torsdagen den 20 juli: En stor del av denna dag bestod av transportsträckor, där jag inte tog särskilt många bilder. Första biten, återresan till Cranzahl, företogs dock i en utsiktsvagn, och där blev möjligheterna till fotografering många.


Vi åkte med första morgontåget, kl. 08:25. Denna förbindelse verkade inte vara den mest efterfrågade, vi var de enda två passagerarna vid avgång.


Vi har rullat en bit från Oberwiesenthal. Bäcken som skymtar till vänster i bild är gränsen till Tjeckien.


Hammerunterwiesenthal.


På väg mot Niederschlag.


Ett skogsparti efter Niederschlag.


Vi ankommer till Cranzahl. Banan till Flöha viker av till höger i bild.


Först i Cranzahl upptäckte vi vad som var skrivet på loket. Föregående dag firade banan 120-årsjubiléum!


Lokets tillverkarskylt.


Tåget börjar bli klart för återfärd mot Oberwiesenthal. Lokföraren är i samspråk med två resenärer.


Tåget som ska ta oss till Chemnitz rullar in på stationen.


Chemnitz Hbf.


Gera Süd, i väntan på nästa tåg mot Saalfeld.


En blick från perrongen. Så mycket mer än så här såg vi inte av staden.


Till sist närmar vi oss det stora målet för dagens resa: Bergbanan, Oberweißbacher Bergbahn, i Obstfelderschmiede med anslutande järnväg till Cursdorf. Det hade börjat regna när vi kom fram dit, varför det blev få bilder från dalstationen på uppresan.


Den ena av banans två vagnar. Banan har den udda spårvidden 1800 mm. Det har dock sin förklaring, banans andra vagn är en plattform som kan användas för att ransportera upp järnvägsvagnar. För stabilitetens skull är därför en så pass bred spårvidd önskvärd.


Interiörbild.


Plattformsvagnen ankommer till Obstfelderschmiede på spåret till vänster. Därifrån kan järnvägsvagnar rullas av till vändskivan och vidare bort på spåret som går ut till vänster i bild.


En tyvärr något oskarp bild på mötande plattformsvagn, lastad med en specialbyggd utsiktsvagn för trafiken sommartid.


Vid bergstationen, Lichtenhain, stod denna vagn som brukar vara lastad på plattformsvagnen vid årstider då utsiktsvagnen är mindre lämplig.


Utfarten mot Cursdorf. Banan har likströmsdrift, 500 V.


Framme i Cursdorf.


Efter att vi förtärde var sin Currywurst med pommes frites på en inrättning som var som en blandning av ölhak, kiosk och enklare gatukök (ortens restaurang hade stängt på torsdagar!), återvände vi till stationen för att åka tillbaka. Här är tåget på väg till Cursdorf igen.


Tåget ankommer till Cursdorf.


Tågets släpvagn var en märklig konstruktion utan glasrutor i sidofönstren, men med inbyggt fågelkvitter, ett doftskåp där man kunde lukta på olika örter och lampor i taket som oavbrutet skiftade färg.


Banan har en hållplats mellan ändstationerna, Oberweißbach-Deesbach.


Tåget närmar sig Lichtenhain.


I väntan på nerfärd.


Utsikt från bergbanan.


Närbild på plattformsvagnen och vändskivan vid dalstationen.


Stationsbyggnaden.


Anslutande tåg norrut lämnar stationen. Vi valde istället att åka vidare söderut på banan...


...en Ferkeltaxi! Dessa fordon togs egentligen ur tjänst redan 2004, men två exemplar finns fortfarande i drift för trafik på Schwarzatalbahn. Trafiken på denna bana lades ner i omgångar 1999 och 2000. Efter drygt två år, i december 2002, återöppnades dock banan för trafik igen.


Rälsbussen är renoverad, lite väl hårt för att vara i min smak. Jag hade hellre sett att man hade beaktat de museala aspekterna bättre.


Framme i Katzhütte. Samhället ligger mycket långsträckt i dalen och vid stationshuset, där samhället kan sägas börja, finns inte mycket bebyggelse. Vi tog tåget tillbaka en station och klev av i...


...Meuselbach-Schwarzmühle. Bilden är tagen från hållplatsen och föreställer ortens hotell där vi bodde.


Utsikt från hotellrumsfönstret.

Till föregående sida   Till nästa sida